Don't fucking tell me what to do

Fan, Robyn är ju riktigt bra. Känner mig lite sen med att upptäcka det, men hennes två senaste album är rätt fantastiska måste jag säga. Speciellt Don't fucking tell me what to do, som fastnar i skallen på första lyssningen. Jag må vara långsam men jag associerar fortfarande lilla Robyn med "do you really want me" och allmänt jobbig nittiotalspop. Dags att tänka om måhända?


Ut i skärgården om en timme såvida vädret håller i sig, annars blir det fika nere i hamnen istället.
Väldigt nöjd med vilket som.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0