...

Efter en alldeles underbar gårkväll/natt som verkligen var skitrolig, gick allting åt helvete. Bokstavligt talat. Jag orkar inte gå in på detaljer men fan, vad man kan känna sig misslyckad och dålig ibland. Det måste bara vända nu, jag vet inte vad jag ska ta mig till. Nystart, det hoppas vi på.

Tainted love

Är så glad att jag köpte Marilyn Mansons självbiografi innan jag påbörjade min långa helvetesresa hem från stockholm med bussen. Den förgyllde ju verkligen färden, måste jag säga. Man läser den med någon slags skräckblandad morbid förtjusning. Helt jävla fantastiskt, har ni inte läst den så GÖR det.

Undisclosed desire

Muse igår, på hovet. Hur ska man ta och beskriva det? Underbart är ett bra ord, dock inte tillräckligt i de här sammanhanget. Scenshowen var ännu bättre nu än förra gången jag såg dom - vilket säger en hel del, då den förra kändes rätt oslagbar. De inledde med uprising, upphöjda på tre piedestaler (stavning?), helt magnifikt. Starlight gav mig gåshud, precis som förra gången, och låtvalen överhuvudtaget var skitbra. Och undisclosed desire, vilken låt, herregud.

Själv traskade jag omkring i mina nyinköpa high heels från scorett hela kvällen (på typ 13 cm klack eller så) vilket var ett fruktansvärt dåligt val. Slängde av mig dom under delar av kvällen och blev ett barfotabarn i Stockholm (vilket INTE resulterar i fräscha fötter, trust me!)

Efter Muse blev det ett par drinkar med Kalle och Bea :) Riktigt roligt och.. Utflippat, haha. Min fina språngmarsch till t-banan i mina klackar, lite lätt berusad också, var nog en syn i sig.

Silkis och jag begav oss hemåt runt ett inatt, då tog hon min korka-upp-mousserande-vin-oskuld; - jag är skiträdd för det där ploppande ljudet - drack upp vinet och avslutade kvällen med en vild brottningsmatch med diverse skumma inslag ("titta, jag tar mig själv på bröstet genom din hand"). Sjukt bra kväll, helg, allt. Jag vill inte åka hem idag men trots det sätter jag mig på silverlinjen 16.00 idag mot Kialmaaah. Stockholm igen om typ... 15-20 dagar, haha. Jag gillart!


close my eyes forever

Lita ford (och en hel del runaways i allmänhet) hörs på hög volym från spotify just nu. Fina grejer, och fin tjej också, kanske inte längre men när hon var kvar i sina guldår på 80-talet  så att säga, haha...

Skolan idag, kände att det var dags att engagera sig lite. Träffade Hannah också, lika roligt som vanligt. Vissa människor är man verkligen glad att man har kvar i sitt liv efter alla år :)

Efter att ha druckit alkohol varje dag sen i lördags kör jag på en liten vilodag idag. Dock blir det nog utgång imorgon istället så det är nog en god idé att ta det lite lugnt ikväll. Igår var det monopol-kväll med jocke och alex (och en bag in box). Iförrgår var det vinkväll med jocke. Väldigt bra dagar har det varit och det är synd att jag fick en yrselattack och inte kunde hänga med tobbe till rockneby idag. Men shit happens, nu blir det idol snart och ett par koppar té. :) Och stockholm boogie har jag införskaffat också så det ska nog bli en bra kväll det här med minsann.

come on pretty baby, kiss me deadly



Desperado

Äh, vafan, även om det faktiskt är väldigt många bra saker här hemma är det ändå aldrig kul att komma hem. Inte från Stockholm, åtminstone, av någon anledning känns det alltid som att man kommer hem när man kliver av tåget i stora staden. Känns som att det är i Stockholm man kommer sluta om ett år eller så, otroligt pepp på det.

Resan var grymt bra i vilket fall som helst. Green Day, shopping (nya skor, mums), födelsedag, krogrunda. Fruktansvärt bakis sista dagen när det var dags för tågresan, jösses. Och den där hotellfrukosten smakade ju inte sådär jättegott direkt just då...

Träffade Bea, Kalle och även Fröken Kullberg (ja, malin, jag tycker om att skriva så, det ser otroligt proffsigt ut :'D) litegrann innan hon blev alldeles för sjukis.

Såg Lars Winnerbäck vid söderhallarna (vilket resulterade i att Emma numera hatar mig).
Fick en stor kram av en hemlös på McDonalds. Kändes som att jag gjort något bra.

Och nu är man alltså hemma igen, eller i mitt andra hem i Greby för tillfället. Snart är det jobb igen och tillbaka till vardagen. Ljuspunkter i vardagen är ju dock att grebybröderna är hemma = kärt återseende, födelsedagsfirande i efterhand på lördag med familjen E och förhoppningsvis krogrunda nu någon gång i helgen (är ni på, kalmariter)?

Adios.

...

Förra året vid den här tiden stack jag till götet och det kändes som en verklighetsflykt ett par dagar. Den resan var verkligen underbar, och gud vad jag behövde den! Drev omkring på götets gator med Tobbe och Daniel och det satt väldigt fint.

I år sticker jag också, till Stockholm dock, men det känns inte lika mycket som en flykt. Självklart är jag grovt missnöjd med vissa delar av mitt liv fortfarande; men det tillhör, jag tvivlar på att man någonsin är hundra procent lycklig. Men den här gången känner jag en annan känsla också, jag har faktiskt något att komma tillbaka till, och ett liv som är värt att leva på hemmaplan också. Det känns rätt gött, måste jag säga. Även om stockholmsresan i sig också känns väldigt gött.

Att hinna med i stora staden:

* Se Green day (läs: dregla över Billie Joe Armstrong)
* Träffa min favoritfågel silkis, självklart. Det är inte sthlm utan henne, no way. :)
* Ta en öl eller två (eller antagligen lite mer?) med Bea och Kalle! :)
* Träffa Fröken Kullberg (läs: prata om hur snygg Billie Joe var på söndagens konsert)
* Lägga mig och dö i hotellets jacuzzi
* Shoppa (läs: släpa runt tobbe-jävel i skoaffärer)
* Fylla år
* Antagligen bli för full för mitt eget bästa, vilket hör ihop med ovanstående punkt.

Jag tror det blir jävligt bra det här, faktiskt. Och om inte så är jag ju åtminstone 20 på måndag så då kan jag ju alltid ta till flaskan.. ;)

Jag har vart vilsen, lisa

Riktigt skön jävla flumdag, herregud alltså.. :) Alltifrån att camilo skulle få en lokaflaska uppkörd i valfritt kroppshål till att jocke hittade kaninskit i min soffa (och kaninen har varit död i tre år...) Sen avslutning med att prata i telefon med emma som uppenbarligen lyssnat för mycket på parken, citat; MEN SKIT PÅ DIG, JAG HAR VART VILSEN BECCA! Haha, jävla top notch avslutning. Plus att jag satte upp håret i lolitatofsar, satte på rosa läppstift och hello kitty-tröja och gick omkring så framför jocke som bröt ihop. Jag är helt sjukt övertrött nu och inget av det här är säkert roligt imorgon, men gud vilken skön kväll. :)

...

Så jävla trött, arg, ledsen, besviken. You name it, hela skiten. Ingenting blir som man tänkt sig.
Jag är tydligen en person som inte går att lita på. Känns väldigt bra.

-
Meeeeen tonight tar vi på oss ett brett leende igen och låtsas som att allt är bra. Det gör ju du hela tiden, så why can't I?

Dagens låt = In flames (till skillnad från as long as you love me är detta en BRA låt, right camilo? :D )


1 oktober

För kanske sisådär 10 år sen var 1 oktober en rätt stor dag. Då var det bara elva dagar kvar till födelsedagen, när man blev ett år äldre och kände sig lite större och viktigare än förut. Och födelsedagar var en otroligt big deal när man var liten också. Massor av presenter, uppmärksamhet och annat som man tyckte var otroligt viktigt i den åldern. Dessutom var 1 oktober lite av "startskottet" på hösten, en årstid som jag älskade, åtminstone som liten.

Nu känns inte födelsedagar som en speciellt big deal längre. 20-årsdagen, okej, men sen kommer det spela ännu mindre roll, troligtvis. 20 år är den sista "viktiga" åldern, när man är officiellt vuxen på alla olika plan. Det mest spektakulära som händer efter det är väl döden, haha. 50-årsdagen möjligtvis, om man nu hänger med så länge. Den dagen känns rätt avlägsen.

Nä, jag peppar kanske inte så mycket för födelsedagen längre. Mest för alkoholen på systembolaget, 20-årsfesten i november och stockholmsresan. Fina grejer det med :)

RSS 2.0